Using History is a historiography about our recent past. Its aim is to analyse which history books have been the most debated 1995-2001, to in the extension be able to exam, which uses of history have been most common, in the history books and in the reactions on them. The essay will also present which topics that have been discussed in the public debate and exam which trends one can notice at the turn of the millennium. The historiography is built upon Klas-Göran Karlsson´s and Ulf Zander´s categorisation in several uses of history. Signatory has constructed a new usage upon the pioneer’s theory construction. Using History can present the following result. The predominate use of history is the so-called morale use of history. It is used both by the authors and the reviewers in the history books and in the connected articles. The interest has foremost been directed towards the Swedish 20th century history. Primary on, what moral users of history would call the Swedish policy of neutrality hypocrisy, the domestic issues in the Swedish society but also a hunt for which were pronazis in the 1930:s and 1940:s. But not everyone was upon the moral trend in Swedish history writing. Some reviewers considered that you must relate to historic events from their perspective and not our own. Others meant that the beheading of the Swedish 20th history had went too far and that we forgotten that the period contended many positive changes. Some professional historians have begun to write history in more popular way, what Writing History would call an entertaining commercial use of history. The debates round history were numerous. I would like to mention the debate about lack of knowledge in history amongst teenagers. Many pointed out that the subject of history had too few hours in the Swedish school system. The blame was the school policy mainly kept by the social democratic party, who was the leading force in Swedish school policy for the last decades.

Plats i arkivet: HIS D-6

Syndikalisterna i Karlstad 1928-31 - arbete, aktioner och samröre med andra fackföreningar
Historia  C-uppsats
Abstract

The aim with this essay is to analyse the co-operation between syndicalists and the other trade unions in Karlstad between 1928-1931. The essays secondary aim is to analyse what kind of actions the syndicalists used against the companies in Karlstad. An important issue was if the syndicalists could maintain its position against the reformist trade unions in Karlstad. My results showed that the syndicalists could maintain its position against the other trade unions in Karlstad. They co-operated with the reformists on all levels, local, regional and nation-wide. The co-operation was most successful on the local level. The essay can also show that the local syndicalist-organisation used following actions against the employers: registration-activity, blockade and strike

Plats i arkivet: HIS C-19C

Ett roligt avbrott i historieundervisningens syfte är att göra en förstudie om hur film används i historieundervisningen. Detta har undersökts genom en intervjuundersökning med sju historielärare på en normalstor gymnasieskola i Västsverige. Frågeställningarna som arbetet är byggt kring är:

1. När använder historielärare film på gymnasiet?
2. Hur använder historielärare film på gymnasiet?
3. Varför använder historielärare film på gymnasiet?

Intervjuundersökningens resultat visar att historielärarna anser att film ofta fungerar som ett roligt avbrott. Detta är dock inte hela sanningen. Den samlade bilden av undersökningen visar att lärarna anser att film kan ha tre sorters syften i historieundervisning. Det roliga avbrottet hamnar under vad som i undersökningen kategoriseras som ett populariserande syfte. Där hittar man också anledningar som att film syftar till att göra historien mer lättillgänglig, mer variationsrik samt att den fungerar bra som introduktion till nya epoker och teman.

Det finns också vad som i undersökningen kallas emotionella syften och rent pedagogiskt/didaktiska skäl att visa film i historieundervisningen. Det förstnämnda syftet handlar om att försöka få eleverna att känna empati med dåtidens människor och att skapa förståelse för dem. Pedagogiskt/didaktiska skäl att visa film är att det fungerar väl som startbräda för diskussioner, hjälper till att fördjupa kunskap om historien samt är ett svårslagbart verktyg för att lära eleverna att bemästra källkritik.

 Plats i arkivet: GYM-41

Fri kärlek - Depeche Mode och de moderna teologerna
Religionsvetenskap C-uppsats
Abstract

Fri Kärlek – Depeche mode och de moderna teologerna skall belysa popgruppens Depeche Modes texter ur ett teologiskt perspektiv. Jag ska försöka att dra paralleller mellan låtskrivarens Martin Gores texter och den syn de moderna teologerna haft på de teman som återkommer i texterna. Därför kommer denna uppsats att tolka låtskrivarens texter för att diskutera kring dem om vilken Gudsföreställning och människosyn som skymtar fram i dessa. Teologi och populärkultur arbetar ofta med samma områden. Det är därför intressant att låta teologerna genom mig få ge sin syn på de existentiella frågor som Martin Gore skriver om i sina poplåtar. Denna C-uppsats har kommit till genom läsning av tre böcker The Modern Theologians, Modern Teologi del 1 som är en version av den förstnämnda på svenska, båda sammanställda av David Ford, samt biografin Depeche Mode – A biography skriven av Steve Malins. Dessutom har jag läst och analyserat Martin Gores texter från samtliga album, men koncentrerat mig på en låt från varje album från 1984 och framåt. Martin Gore skriver aldrig rakt ut att han tror på Gud, han är dock övertygad om att det finns en kraft trots att han själv aldrig haft någon erfarenhet av en sådan. Texterna handlar om klagan över de orättvisa olyckor som Gud drabbar oss människor med varje dag, om livets leda och dess botemedel - kärlek och sex, om svek och förlåtelse, tillit och tro, om att vara en ställföreträdande Jesus för varandra, om alltid känna sig orättvist bedömd, om döden eller acceptans över det liv om man fått sig givet och till sist om fri kärlek. En gemensam utgångspunkt är att många teologer, främst Karl Barth, som Gore reflekterar kring är den fria kärleken. En relation i vilket Guds väsen ger oss människor helt förbehållslös kärlek. Denna kraft (Gud) erbjuder oss människor att vara i denna fria kärlek – ett idealtillstånd som vi människor också bör leva tillsammans i. Ett annat tema som både teologer och Gore skriver om är att människan kan bära varandras bördor och att vi kan verka som ställföreträdande Jesus för varandra. De funderar också på, som vi alla människor gör, varför människor behöver orättvärdigt lida om Gud är kärlek och har all makt att göra gott. De moderna teologerna såsom Gore söker efter det bestående, det som är större än själva livet och snart hamnar de i existentiella spörsmål om vad vi kommer ifrån och om hur vi människor borde vara för varandra. Lösningen är genial och egentligen väldigt enkel, nämligen att vi ska vara till för varandra i ömsesidig fri kärlek.

Uppsatsen finns också att låna på universitetsbiblioteket, placering: Uppsats 2003:233
Plats i arkivet: REL C-14